Inget att klaga på!! ;)

Jag visste att den här helgen skulle bli bra med så väl SRBF som Sthlm Inkbash men den blev ännu lite bättre än förväntat! 🙂

Lördagen inledde jag med att vänta på min kusin som skulle bo hos mig då jag hade aningen närmre till SRBF än henne. När hon väl kommit hit så tog vi en sväng till Sollentuna C där det blev lite shopping. Själv känner jag mig grymt nöjd med de här tröjorna som var helt i min smak när det gäller färg.


Väl hemma igen så blev det middag i form av fläskfilé med vitlökssås, vilket är den mat alla brukar vilja ha när de kommer hit, innan vi gjorde oss klara för att gå ner till SRBF.

Visst hade vi kunnat spendera bra mycket mer tid på festivalen men det var ju trots allt bara H.e.a.t som vi verkligen ville se och de gick ju på scenen först 22:30.


Nu var vi nere i tid för att se Bonafide också men efter ett par låtar valde vi att gå ut från området och sätta oss vid vattnet istället. Vi hörde dem ju lika bra där nere och så fick vi sitta ner i lugn och ro samtidigt. 😉 Vi gick tillbaka i tid för att se dem köra sista låten där de bjudit upp delar av publiken på scenen.


Sen blev det till att vänta si så där 45 minuter innan H.e.a.t intog scenen.



Äntligen fick jag höra Erik Grönwall sjunga live och jag kan inte annat än fortsätta att älska hans röst!!

~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~

Idag var det då dags för det årliga besöket på Sthlm Inkbash för att njuta av så väl ljudet från tatueringsmaskinerna som ögongodis. Nu blev det väl kanske inte fullt lika mycket ögongodis som tidigare år men jag fick Ed Perdomo in action och ja, jag bara måste komma på en bra placering som han kan få pryda med ett av sina konstverk!!

När vi gått ett varv där inne så ville kusinen kolla om de som satt och fixade naglar kunde göra något åt hennes men det slutade med att det var mina naglar som blev fixade istället. 😛 Nu byggde jag inte på dem utan de filade bara till dem och stärkte mina egna naglar med “gel lack”. Och om det håller vad de lovade så ska mina naglar vara fina i 3 veckor iaf. 🙂


Medan jag satt där och fick naglarna fixade så började Jay Smith, som jag inte visste skulle vara där så han ej funnits med på programmet tidigare, att spela gitarr och sjunga! 🙂 Tyvärr satt jag ju med ryggen mot scenen men jag kunde ju fortfarande njuta av hans helt fantastiska röst och inte blev det sämre av att han bl.a. körde min favoritlåt “Bad Father, Bad Son”. När naglarna sen var klara så hann jag titta en liten stund iaf. så det blev några foton och ett litet videoklipp. 😉

Avslutade gjorde vi med kladdkaka på Café Fåtöljen innan det var dags att bege sig hemåt igen.